I’m a doctor in statistics and associate professor/docent in population studies at Umeå university at the Centre for Demographic and Ageing Research, CEDAR. I’m also the coordinator for the area “Demografi och sjukdomsprocesser” in the PREDICT project.
My academic publications can be found at: Publications
Genealogical Sources in Economic History 2024 Hosted by the Department of Economic History, LSE
Organised by Neil Cummins and Eric Schneider (LSE)
3 & 4 June 2024, LSE
https://www.lse.ac.uk/Economic-History/HED/Workshops/Genealogical-sources-in-economic-history
Workshop programme 3rd June 10am-12noon: Migration Guillaume Blanc, University of Manchester “Malthusian Migrations”
Andrea Colasurdo, Max Planck Institute for Demographic Research “Long term trends in transnational kin networks in Europe and the US: 1700-1900”
Miriam Manchin, University College London “Fields and Foreign Lands: Pre-industrial Climate Risk and International Migration”
Proportionen som har rak farslinje till några super spridare av Y kromosomen i Burträsk och Skellefteå enligt Kråken:
Alla Erik Erssons, Burträsk, går via hans barnbarn Håkan Mårtensson död 1656-04-28.
De två från Burträsk har påfallande många linjer i Stensele/Storuman.
Proportionen som härstammar från dessa på något sätt:
I länken finns en beta-version av en folkräkning av Burträsk och Skellefteås byar baserad på uppgifterna i kyrkböckerna. Den visar befolkningen i månadsskiftet varje månad för alla byar i Burträsk socken fram till 1950 och Skellefteå socken med alla byar eller områden som någongång tillhört Skellefteå sedan 1700-talet.
Enklast att använda genom att ladda ner filerna och aktivera sidopanelen i pdf läsaren för enklare navigering.
Folkräkning i Burträsk byar
Hungersnöden på 1860-talet drabbade Västerbotten hårt och tyfus var en huvudorsak till överdödligheten. Denna animation visar spridningen av tyfus under den mest intensiva perioden, 1866-1868. Särskilt Burträsk hade hög dödlighet i tyfus. Den visar dödlighet på grund av orsaker som sannolikt är relaterade till tyfus även om fel kan ha gjorts i diagnosen och klassificeringen. Uppgifterna omfattar främst de nuvarande kommunerna Skellefteå, Norsjö, Malå, Vilhelmina, Storuman och Sorsele så det vita området i söder beror på bristande information.
This is the current “working tree” status of the Q-Y11515 branch that has spread over much of northern Scandinavia. (Right klick and choose “view image” or “open image in new tab” to get it Zoomable). Green squares mean that we have at least two kits leading to the same forefather. The orange ones are of course important to get tested to confirm the correctness. The Q-Y11515 branch i part of the big tree of paternal lines.
Här följer Lars Mattssons saga så som den är nertecknad av Per August Andreas Persson Lindholm i boken “HOS LAPPBÖNDER. SKILDRINGAR SÄGNR OCH SAGOR FRÅN SÖDRA LAPPLAND”. Tillsammans med sin son Valdemar Lindholm har han haft stor betydelse för att bevara historier från området. Deras produktion får i första hand ses som skönlitteratur då det är omöjligt att bedömma vad som är deras egen fantasi och vad som bygger på verkliga händelser eller uppteckningar av folksagor.
En del förnamn förekommer oftare i den samiska befolkningen. I följande tabell visas namn som förekommer i minst 10 gånger så hög andel i den samiska befolkningen jämfört med övriga befolkningen. Personerna är födda före år 1900 och finns med i databasen Kråken. Som samisk har den räknats som har beteckningen “Lapp” så många har säkert missats. Kråken har täckning främst i delar av Västerbotten och Ångermanland så det är ett begränsat urval.
This slate knife (skifferkniv) was found in Storarmsjö by Johan Albert Häggström born 1889-10-22 in Ström, Bjurholm while digging a ditch. He is a distant relative to me and descendant of Erik Ersson in Knaften. He thinks he hurt the knife with his spade which might have taken the otherwise common elk head (American:moose) ending of from the knife. The culture that made knifes like this is the “slate culture” Skifferkulturen that had its prime 3300-2000 BC and was also present in Norway e.
This is the geographical locations of the YFull kits of the interesting branch Q-L804 with closest relatives among the American indians. Non YFull kits gets a highly transparent dot in the predicted branch colour that can show the dencity of Q-L804.
Some how the Q-L804 branch seems to have made it to northern Europe at some point, likely through Siberia. The common origin with native americans is likely in Siberia or Beringia.
STOCKHOLMS POSTTIDNINGAR Umeå lappmark den 12 jan 1752.
Vid det allmogen , både nybyggare och lappländare till ting , prostvisitation , uppbördsstämma och den vanliga årliga marknaden på tingsplatsen i Lycksele enhälligt voro tillsammans komne samt därför även åtskilliga ståndspersoner och handlande från landet sig infunnit blev åminnelsen av Deras Kungl . Maj:ters vår nu regerande nådiga överhets vid slutet av sistlidna år försiggångna höga kröningsakt , som förr i lappmarken ej kunnat allmänneligen kungöras, således firad Klockan 8 församlades menigheten på marknadstorget , för fogande sig då andra gången ringdes i god ordning och anförda av kronobefallningsmannen med dess ämbetes klacka (som är en stav) i handen förbi prästgården och igenom den upprättade samt tjänligen utsirade äreporten in i kyrkan, varest, sedan ståndspersonerna och prästerskapet sig även infunnit, uppfördes en instrumentalmusik då gudstjänsten börjades.
This is the current status of the family tree of Q-L527 based on the data at YFull (Updated 2020-01-01). Two interesting kits from Belarus and Ukraine on old branches. They might give an indication of a possible migration route to Scandinavia. The main expansion in number of branches of Q-L527 seems to be before the viking age. I have estimated branch length in years with the Ape package in R using maximum likelihood and the “strikt model”.
Fertility based on the database Kråken. The area that is covered is maily northern Ångermanland and southern Västerbotten so many fertile people from for example Skellefteå is missing. I know of at least one woman from Skellefteå with 21 children.
The woman with most children, Maria Lovisa Johansdotter,Spöland, had her 22 children Nils Petter Hurtig Olofsson, Vännfors, who had 23 children.
The male competition ends with a draw between Erik Nyberg Eriksson, Nyåker, and Mikael Mikaelsson, Armsjö with 29 children each, both with 2 partners.
Well known are the settlements of Finns in Värmland but less known are the settlements in Norrland. So here comes a animated map of the settlements over time of Finns in Norrland. (Right klick and choose “view image” or “open image in new tab” to get it Zoomable). The area south of Dalälven is excluded. It makes the close DNA matches between people in this area and Finland more understandable.
Hans Ersson, 1655, illustrates the impact an individual can have on the genetic make up of a region. 25% of those born 1890-1930 in Sorsele had a strait paternal line to him according to the database Kråken. Quite extrem!
To see if there were more extrem cases I made a histogram of the number of “founding fathers” and their number of descendents in the database with a strait paternal line to them.
The maps illustrates the impact of the “Örträsk Finns” on the interior of Västerbotten by three maps showing how their descendants spread. It is based on the database Kråken which is not compleatly finished for all of Västerbotten but it can anyway give a rough picture of how they spread over the land. For illustration three of the founding fathers are used namely:
Johan Philipsson Hilduinen ca 1620-1697 Mårten Hindersson ca 1625-1697 Erik ca 1640 only known from his two sons Erik and Håkan The first map shows the proportion of the persons born 1890-1930 who descend from them.
Vad är problemet? Hälsan påverkas av många olika faktorer som livsstil, familjenätverk, genetik och socio-ekonomisk situation. Effekten av dessa faktorer påverkar hälsan under hela livsförloppet och överförs även mellan generationer. Detta gör att det är svårt att uppskatta effekten av de olika faktorerna på hälsan då det kräver data som belyser alla dessa faktorer. Vad hoppas vi kunna uppnå? I detta projekt kombineras databaser som belyser effekten av hur överföring mellan generationer och i familjenätverk påverkar hälsan. Dessa databaser innehåller uppgifter från kyrkböcker, moderna registerdata och mätningar av biomarkörer. På detta sätt kan effekten av överföring mellan generationer och familjenätverk studeras.